Trafiksignaler och deras betydelse vid körning och gång

Vid röd fordonssignal, SIG1, ska bilen stanna före stopplinjen. Saknas en sådan linje gäller stopp före signalen. Skillnaden är viktig när signalstolpen står en bit efter markeringen på vägen. Det är inte tillräckligt att du har stannat någonstans nära korsningen om bilen redan har passerat den stopplinje som gäller.

SIG2 visar rött och gult samtidigt. Bilden talar om att grönt är omedelbart förestående, men har i övrigt samma innebörd som rött. Du kan förbereda fortsatt körning utan att börja passera stopplinjen. Den röda delen har alltså inte blivit mindre bindande bara för att det gula ljuset tänts.

SIG4, enbart gult, innebär att du ska stanna. Undantaget gäller när bilen hunnit så långt fram vid växlingen från grönt att den inte kan stannas utan fara. Det är en bedömning av situationen vid växlingen, inte en möjlighet att öka farten för att hinna igenom. Faran ska inte skapas genom ett sent beslut att försöka passera.

Tidigt uppmärksammad signalering ger mer utrymme för en kontrollerad inbromsning. Håll därför blicken framåt och bedöm avståndet till stopplinjen tillsammans med farten och trafiken omkring bilen. Du behöver fortfarande uppmärksamma framförvarande fordon, som kan stanna före dig. Att stirra enbart på lampan kan göra det svårare att upptäcka att kön redan har bromsat.

SIG5 visar blinkande gult och kräver särskild försiktighet vid passage. Den signalbilden används vid driftavbrott eller när anläggningen tillfälligt är ur funktion under kortare tid. Blinkningen betyder inte grönt och avgör inte ensam vem som ska köra först. Läs de vägmärken och regler som gäller korsningen och bedöm korsande trafikanter innan du fortsätter.

En anvisning genom fast sken gäller framför ett vägmärkes anvisning om stopplikt eller väjningsplikt. Detta ska inte förenklas till att varje tänd lampa upphäver alla skyltar. Skillnaden mellan fast sken och blinkande gult är en del av tolkningen. En polismans trafikanvisning har dessutom företräde framför signalerna. Under signalträning behöver du alltså kunna förklara både ljusbilden och vad som gäller när signalanläggningen inte reglerar korsningen på vanligt sätt. Då blir den gula blinkningen ett skäl att läsa trafiksituationen på nytt, inte en inbjudan att följa bilen framför utan egen kontroll.

SIG3 ger tillåtelse att fortsätta framåt. Tillåtelsen innebär inte att korsningen är tom eller att du kan släppa uppsikten över andra trafikanter. Bedöm utrymmet framför bilen och den väg du tänker ta genom korsningen. Ett grönt ljus kan inte undanröja ett faktiskt hinder som står kvar där du behöver köra.

En grön pil gäller den färdriktning pilen visar. Du får föra fordonet i den riktningen även om en annan signalbild visas samtidigt. Det betyder inte att grönt i en riktning också tillåter färd i en annan. Om pilen visar höger behöver du hålla isär den tillåtelsen från signalen för fortsatt färd rakt fram.

Röda och gula signaler kan också ha konturpilar. Då gäller signalbilden endast de riktningar som pilarna anger. Leta därför efter både färgen och riktningen, särskilt där flera körfält leder åt olika håll. Att en lampa på grannens sida växlar säger inte automatiskt att samma besked gäller ditt planerade vägval.

Cykelsignalen gäller cyklande och förare av moped klass II. Den känns igen på en vit cykelsymbol på blå botten ovanför det röda ljuset. Finns både cykelsignaler och fordonssignaler har cykelsignalen företräde för dessa trafikanter. För en bilförare är den en del av förståelsen för korsningen, men den ska inte användas som bilens startsignal.

Gångsignalens röda bild, SIG6, visar en stående person och förbjuder att beträda den aktuella körbanan, cykelbanan eller spårkorsningen. Den som redan befinner sig på körbanan eller cykelbanan när rött tänds ska fortsätta till andra sidan. Finns en refug eller liknande ska den gående stanna där. Därför kan människor fortfarande behöva avsluta en passage efter att deras signal har ändrats.

SIG7 visar en grön gående person och tillåter att passagen påbörjas. Gångsignalen kan även ge ett tickande ljud, med långsam puls vid rött och snabb vid grönt. Blinkande grönt förvarnar om nära förestående rött, och den snabba ljudpulsen får då avbrott. Dessa besked riktas till gående och ska läsas i den rollen. När du kör bil behöver du förstå deras betydelse utan att förväxla dem med signalen för ditt körfält. Det hjälper dig att uppmärksamma vilka människor som kan vara på väg genom korsningen.

Vita ljus med bokstaven S eller streck kan förekomma intill de vanliga färgsignalerna. De hör till kollektivtrafiksignalerna och gäller förare av fordon i linjetrafik samt spårvagn. Om signalen sitter vid ett körfält för fordon i linjetrafik med flera gäller den för alla som trafikerar det körfältet. Det är därför fel att avfärda dessa ljus som information enbart för bussförare.

SIG8 visar bokstaven S och betyder stopp. Fordon och spårvagn får inte passera stopplinjen, eller signalen när stopplinje saknas. Du kan jämföra stoppkravet med den röda fordonssignalen, men behöver först ha avgjort om kollektivtrafiksignalen gäller din trafik. Bokstaven ska inte tolkas som ett särskilt körfältsnamn eller en hänvisning till en hållplats.

SIG9 visar S tillsammans med ett vågrätt streck. Växling till lodrätt streck är då omedelbart förestående, men stopp gäller fortfarande. Den som börjar köra för att strecket har tänts har läst förvarningen som en tillåtelse. Precis som vid rött tillsammans med gult behöver förberedelse och faktisk passage hållas åtskilda.

SIG10 visar ett lodrätt streck eller en pil. Det lodräta strecket tillåter fortsatt färd framåt, medan pilen gäller den riktning den anger. Följ inte bara ett framförvarande fordon när det börjar rulla vid en sådan signal. Kontrollera att samma signal och riktning är tillämplig för din egen färd innan du använder rörelsen som stöd för ditt beslut.

SIG11 visar ett vågrätt streck och innebär att du ska stanna. Undantaget avser den situation där du hunnit för långt fram vid växlingen från lodrätt för att kunna stanna utan fara. Ett blinkande vågrätt streck kräver särskild försiktighet vid passage. Varken det fasta eller blinkande vågräta strecket ska förväxlas med det lodräta beskedet.

Den normala följden går från S via S och vågrätt streck till lodrätt streck, därefter vågrätt och tillbaka till S. Trafikstyrning kan ge avvikelser från följden som du förväntar dig. Lär därför betydelsen av den signalbild som faktiskt visas i stället för att räkna sekunder till nästa. För körkortseleven är den centrala frågan vem signalen gäller och vilket besked just den vita figuren ger. När dessa två delar är tydliga minskar risken att använda kollektivtrafikens ljus som en genväg till att gissa biltrafikens nästa signal.

Ovanför körbanan kan en egen signal ange om ett visst körfält får användas. Den gäller förarna i fältet under signalen och behöver därför kopplas till bilens placering. Ett besked över grannfältet gäller inte automatiskt din fil. Kontrollera vilket fält varje ljusbild avser innan du drar slutsatser om den fortsatta färden.

SIG12, ett rött kryss, betyder att körfältet inte får användas för trafik. Förbudet omfattar även vägrenen intill fältet när en sådan finns i sammanhanget. Krysset är alltså inte bara en varning om att något kanske händer längre fram. Ett till synes tomt körfält blir inte tillåtet för att hindret bakom avstängningen ännu inte syns.

SIG13 visar en gul diagonal pil eller flera sådana pilar. Föraren ska byta körfält i den riktning som anges. Här är den gula bilden en anvisning om sidoförflyttning, inte samma besked som gult i en vanlig fordonssignal. Du behöver upptäcka den tidigt för att kunna planera bytet med hänsyn till andra fordon.

Ett nödvändigt körfältsbyte kräver fortfarande att du bedömer utrymmet omkring bilen. Pilen skapar inte automatiskt en lucka i trafiken. Sök möjlighet att byta utan att överraska förare bredvid eller bakom och anpassa körningen efter det utrymme som finns. En sen upptäckt blir inte säkrare av att du genomför en hastig sidoförflyttning.

SIG14 visar en grön nedåtriktad pil och innebär att körfältet får användas. Den gröna pilen är inte en högsta hastighet och inte ett besked om fri väg hela sträckan. Fortsätt därför att läsa övrig skyltning och trafiken i fältet. I stället för den gröna pilen kan ett vägmärke förekomma enligt reglerna för denna signaltyp.

Skillnaden mellan de tre bilderna blir tydlig om du beskriver vilken handling de kräver. Rött kryss utesluter fältet, gul diagonal pil anger byte och grön nedåtriktad pil tillåter användning. Det är tre olika besked även om de sitter på samma typ av portal. När du närmar dig en sådan portal bör din blick omfatta både ljusbilderna och fordonens rörelser. Då kan du upptäcka att trafik söker sig från ett stängt fält innan en bil har kommit nära din sida. Signalernas information blir på så vis en del av framförhållningen, inte en isolerad uppgift ovanför vägen.

Alla röda ljus sitter inte i den vanliga kombinationen med gult och grönt. Vid en öppningsbar bro, utryckningsstation eller annan tillfälligt avstängd passage kan två röda ljus blinka växelvis. Dessa signaler stoppar trafiken när vägen behöver hållas fri eller inte får passeras. Du ska inte invänta att en vanlig trafikljussekvens uppträder.

SIG16, rött blinkande ljus, betyder stopp. Ingen trafikant får passera stopplinjen, eller signalen om stopplinje saknas. Ett ringande ljud kan komplettera ljuset och innebär också stopp. Att du inte ser någon bom framför bilen tar alltså inte bort skyldigheten att stanna vid denna signal.

En sådan anläggning kan även finnas vid flygfält, vägarbete eller tunnel. Platsen förklarar varför trafik kan behöva stoppas, men ändrar inte det röda blinkljusets innebörd. Vid en utryckningsstation kan du exempelvis behöva uppmärksamma en utfart. Vid en bro behöver du förstå att den fortsatta vägbanan kan vara otillgänglig även om det första vägavsnittet ser tomt ut.

SIG17 är rött fast ljus för påkallande av särskild försiktighet och anger att vägen är helt avstängd. Det är ett annat sammanhang än den vanliga röda signalbilden i en korsning. Läs avstängningen som ett besked om vägens tillgänglighet. Anta inte att det snart blir grönt bara för att ljuset är rött.

SIG18 visar gult blinkande ljus. Det används där en väg är delvis avstängd eller för att göra ett vägmärke eller en annan anordning lättare att upptäcka. Ljuset kan också ge gående information om korsande spårvagn eller buss, med eller utan kompletterande ljud. Antalet lampor och deras placering anpassas till anordningen.

Det gula blinkljuset ersätter inte den anvisning som det framhäver. Om det sitter vid ett hinder behöver du läsa både ljuset och hur passagen är ordnad. Förväxla heller inte denna funktion med SIG5 i en tillfälligt ur funktion varande signalanläggning. De har gemensamt att särskild försiktighet krävs, men sammanhanget behöver fortfarande identifieras.

För signalstudier är det därför användbart att jämföra två röda blinkljus med ett fast rött avstängningsljus och ett gult varningsljus. Beskriv vad som är förbjudet respektive vad som behöver upptäckas. Den skillnaden hjälper dig att undvika både fortsatt körning förbi stopp och antagandet att varje blinkande anordning innebär samma trafikregel.

En plankorsning behöver vara möjlig att lämna innan du kör in på spåret. Om kön på andra sidan kan tvinga dig att stanna i korsningen får du inte färdas in. Detta gäller även när bommarna är uppe och inget rött ljus syns. Utrymmet bortom spåret är därför en lika viktig del av bedömningen som signalen framför det.

Y1 är ljussignalen vid järnvägs- eller spårvägskorsning. De två röda ljusen blinkar växelvis och innebär stopp före stopplinjen eller, när den saknas, före signalen. Y2 är ljudsignalen och ger samma stoppbesked. Den som hör ringningen får alltså inte fortsätta bara för att en lampa är svår att se.

Under de röda ljusen kan ett vitt ljus blinka. Dess uppgift är att göra korsningen lättare att upptäcka, inte att garantera att inget tåg närmar sig. Särskild försiktighet och uppmärksamhet på spårtrafiken krävs fortfarande. Anpassa farten så att bilen kan stannas före korsningen och passera utan onödigt dröjsmål när passage är tillåten.

Y3 betecknar bommen, som kan täcka hela eller halva vägen. Du får inte färdas in när den fälls, är fälld eller håller på att resas. En bom som har börjat gå upp är alltså inte ett besked om att det redan går att köra. Kontrollera också att rött ljus och ljudsignal har upphört innan du bedömer fortsatt färd.

Y4 är plankorsningsskärmen. Den gör korsningen lättare att upptäcka och kan vara anpassad till platsen, även med liggande utförande. Skärmen är ingen fristående signal om att passagen är fri. Den kompletterar läsningen av miljön och ersätter varken stoppbesked eller din uppmärksamhet på tåget.

Räkna inte med att frånvaro av en viss anordning betyder frånvaro av risk. Reglerna förbjuder infart när ett tåg eller en spårvagn närmar sig, även om du inte har grundat beslutet på en röd signal. Stanna på betryggande avstånd före bommar och signaler när passage inte är tillåten. Den marginalen ska finnas redan innan bilen står nära spåret.

Inför teoriprovet behöver du kunna skilja upptäckbarhet från tillåtelse i just denna miljö. Det vita blinkljuset och plankorsningsskärmen hjälper dig att se korsningen; rött ljus, ringning och bommens läge kan hindra infart. Kombinera därefter anordningarnas besked med fri utfart och observation av spårtrafiken. Då bygger beslutet på hela järnvägspassagen i stället för på en enda uppfälld bom.